Om att vara i tid, träffa skådespelerskor, åka tåg och äta pannankoeker
Efter noga övervägande och konsulterande i samråd med mig själv har jag kommit fram till att det är lika bra att vara ute i stista minuten till flyget. Visst, visst, man får väl ta lite ute-i-sista-minuten-panik, trasslande self-service automater och 45-minutersresor på Arlanda Express. För är man ute i sista minuten slipper man köa.
Köa till check-in / baggage drop, köa till säkerhetskontrollen, köa till Cafeterian (är man ute i sista minuten hinner man ändå inte med fika, därav slipper man denna kö), köa till boardingen, köa till att få lägga upp sitt handbagage, köa till att få sitta ner..
Istället kommer man sladdande i sista minuten till check-in och frågar kvinnan bakom disken varför det inte är någon kö varpå hon svarar att det bara är jag och två till som inte checkat in än (Resan till Wien). Sen tränger sig framför säkerhetskön genom att gestikulera "brottom" till en dussin franska turister (Resa till Saarbrücken). Efter att ha sprungit så man tror man ska dö till gaten för att man missuppfattat vägbeskrivningen man just fått av en dansk (kommer inte ihåg vilken av mina danmarksresor) är man så trött så man skiter i om man får köa mer...
sista minuten > vara ute i tid.
Iaf, tillbaka till dagens händelser... Vi snabbspolar lite, närmare bestämt till när jag kliver av planet i Amsterdam. Sex, lagliga droger, billig sprit och hav av cyklar. (notering: Varför åkte jag vidare till Haag? ;)
Monitorerna i ankomsthallen säger att tåget till "Den Haag Centraal" (dit jag ska ;) avgår om 4 minuter. Jag ser mig omkring och hittar info-disken. Bakom den sitter den mest monotona man jag mött i hela mitt liv. Oavsett vad jag säger med orden "Den Haan" i säger han: -Train to Den Haag Centraal. Platform 5. 17:50. Tickets over there (utan att peka).
-Mest synd för honom tänker jag och föreställer mig hans lika monotona fru och deras fyra monotona barn sägandes i kör: - Train to Den Haag Centraal. Platform 5. 17:50. Tickets over there.
Ser biljettautomaterna och rusar dit. Hmm... allt är på hollänska och det är bara bilder på turistbåtar... och nu börjar det bli riiiktigt brottom. Hittar en liten engelsk flagga nere i ena hörnet och lyckas efter några försök med olika kreditkort på olika ledder fixa en biljett som kan ta mig till Deen Haag Centraal!
Aja, perong fem var det iaf. Väl nere på platformen står där jag och två till... var är alla andra som ska till Den Haag Centraal? Hade den monotona gubben fel iaf? Han lät så säker. Går fram till första bästa och frågar (översatt):
- Hej,
Tjejjen, klädd i vad som ser ut att vara en svartvit Alice i Underlandet klänning, med rött hår och klargröna ögon vänder sig om och säger:
- Ska vi gå och hångla?
Det var nästan sant. Det var iaf vad jag ville. Vad jag egentligen sa var:
- Är det här verkligen rätt perong? Jag ska åka till Den Haag Central?
Hon svarar:
- Visst är det det. Jag ska också dit.
*Tillfällig tystnad*
- Varifrån kommer du? frågar hon.
- Stockholm, svarar jag smått konfunderad och avbruten i mina hångla-tankar.
Vi pratar lite och det visar sig att hon kommer från Irland och ska hem till Haag. Sen blir hon knäpptyst. Det blir en såndär obekväm tystnad som man kan säga vad som helst för att slippa ur. Jag försöker säga någon klyftig konversationsstartare, men hon bara svarar kort och mumlandes. Vad hände?
Senare på tåget börjar någon prata hollänska med mig (jag och min packning står tvärsemot henne och hennes packning). Denna någon undrar vart han ska av och jag ber Alice i Underlandet om hjälp (eftersom det enda jag kan på hollänska är "hjulp" som betyder "hjälp"). Kanske detta kunde hjälpa, men nehedå.. nu börjar jag bli irriterad.
Börjar fundera om det beror på min T-shirt (NPA) eller mitt hår eller kanske på min uniformkavaj/jacka? Inser snabbt att T-shirten kan det inte vara för: Vem vill inte ha en sån? Håret ser perfa ut och uniformkavaj/jackan sitter som gjuten. Tänker att detta är nog den mest störda 30-minuterstågresa någonsin.
När dom säger "Den Haag Centraal" i högtalaren tittar hon plötsligt på mig och säger:
- Ska du träffa vänner i Haag?
Va? Nu? När vi precis ska kliva av börjar hon prata med mig igen?
Jag drar snabbversionen om att tyvärr är så inte fallet och jag är här med jobbet. Undviker noga ordet programmerare ;) Vi pratar på lite om vad hon tycker om Haag osv. (Tyldigen en ganska tråkig stad) Visar sig att hon är film- och teaterskådespelerska. Det förklarar klädstilen ;)
Efter ungefär fem minuter (från det att mannen i högtalaren sa: -Den Haag Centraal tills vi når slutet av perongen) skiljs vi åt, med nått i stil med:
- Var hittar jag taxi? Den hittar du där, Ha det bra, lycka till bla, bla, bla....
Konfunderad, men fortfarande i hångeltankar börjar jag leta efter taxi....
Historien om pannenkakoerna får vänta...
Köa till check-in / baggage drop, köa till säkerhetskontrollen, köa till Cafeterian (är man ute i sista minuten hinner man ändå inte med fika, därav slipper man denna kö), köa till boardingen, köa till att få lägga upp sitt handbagage, köa till att få sitta ner..
Istället kommer man sladdande i sista minuten till check-in och frågar kvinnan bakom disken varför det inte är någon kö varpå hon svarar att det bara är jag och två till som inte checkat in än (Resan till Wien). Sen tränger sig framför säkerhetskön genom att gestikulera "brottom" till en dussin franska turister (Resa till Saarbrücken). Efter att ha sprungit så man tror man ska dö till gaten för att man missuppfattat vägbeskrivningen man just fått av en dansk (kommer inte ihåg vilken av mina danmarksresor) är man så trött så man skiter i om man får köa mer...
sista minuten > vara ute i tid.
Iaf, tillbaka till dagens händelser... Vi snabbspolar lite, närmare bestämt till när jag kliver av planet i Amsterdam. Sex, lagliga droger, billig sprit och hav av cyklar. (notering: Varför åkte jag vidare till Haag? ;)
Monitorerna i ankomsthallen säger att tåget till "Den Haag Centraal" (dit jag ska ;) avgår om 4 minuter. Jag ser mig omkring och hittar info-disken. Bakom den sitter den mest monotona man jag mött i hela mitt liv. Oavsett vad jag säger med orden "Den Haan" i säger han: -Train to Den Haag Centraal. Platform 5. 17:50. Tickets over there (utan att peka).
-Mest synd för honom tänker jag och föreställer mig hans lika monotona fru och deras fyra monotona barn sägandes i kör: - Train to Den Haag Centraal. Platform 5. 17:50. Tickets over there.
Ser biljettautomaterna och rusar dit. Hmm... allt är på hollänska och det är bara bilder på turistbåtar... och nu börjar det bli riiiktigt brottom. Hittar en liten engelsk flagga nere i ena hörnet och lyckas efter några försök med olika kreditkort på olika ledder fixa en biljett som kan ta mig till Deen Haag Centraal!
Aja, perong fem var det iaf. Väl nere på platformen står där jag och två till... var är alla andra som ska till Den Haag Centraal? Hade den monotona gubben fel iaf? Han lät så säker. Går fram till första bästa och frågar (översatt):
- Hej,
Tjejjen, klädd i vad som ser ut att vara en svartvit Alice i Underlandet klänning, med rött hår och klargröna ögon vänder sig om och säger:
- Ska vi gå och hångla?
Det var nästan sant. Det var iaf vad jag ville. Vad jag egentligen sa var:
- Är det här verkligen rätt perong? Jag ska åka till Den Haag Central?
Hon svarar:
- Visst är det det. Jag ska också dit.
*Tillfällig tystnad*
- Varifrån kommer du? frågar hon.
- Stockholm, svarar jag smått konfunderad och avbruten i mina hångla-tankar.
Vi pratar lite och det visar sig att hon kommer från Irland och ska hem till Haag. Sen blir hon knäpptyst. Det blir en såndär obekväm tystnad som man kan säga vad som helst för att slippa ur. Jag försöker säga någon klyftig konversationsstartare, men hon bara svarar kort och mumlandes. Vad hände?
Senare på tåget börjar någon prata hollänska med mig (jag och min packning står tvärsemot henne och hennes packning). Denna någon undrar vart han ska av och jag ber Alice i Underlandet om hjälp (eftersom det enda jag kan på hollänska är "hjulp" som betyder "hjälp"). Kanske detta kunde hjälpa, men nehedå.. nu börjar jag bli irriterad.
Börjar fundera om det beror på min T-shirt (NPA) eller mitt hår eller kanske på min uniformkavaj/jacka? Inser snabbt att T-shirten kan det inte vara för: Vem vill inte ha en sån? Håret ser perfa ut och uniformkavaj/jackan sitter som gjuten. Tänker att detta är nog den mest störda 30-minuterstågresa någonsin.
När dom säger "Den Haag Centraal" i högtalaren tittar hon plötsligt på mig och säger:
- Ska du träffa vänner i Haag?
Va? Nu? När vi precis ska kliva av börjar hon prata med mig igen?
Jag drar snabbversionen om att tyvärr är så inte fallet och jag är här med jobbet. Undviker noga ordet programmerare ;) Vi pratar på lite om vad hon tycker om Haag osv. (Tyldigen en ganska tråkig stad) Visar sig att hon är film- och teaterskådespelerska. Det förklarar klädstilen ;)
Efter ungefär fem minuter (från det att mannen i högtalaren sa: -Den Haag Centraal tills vi når slutet av perongen) skiljs vi åt, med nått i stil med:
- Var hittar jag taxi? Den hittar du där, Ha det bra, lycka till bla, bla, bla....
Konfunderad, men fortfarande i hångeltankar börjar jag leta efter taxi....
Historien om pannenkakoerna får vänta...
Kommentarer
Postat av: Linda
Hej :) Hur har din dag varit? :D
Trackback
